Insändare i NST av Einar Fjellman
20150704
Kommentar till Jarl Flensmarks artikel 30/5 om infrabuller med rubrik ”Farliga ljud från vindkraftverk som inte hörs.”
Massmedia uppmärksammar vindkraft huvudsakligen när en ny vindkraftpark invigs och då alltid med hyllningsliknande beskrivningar över hur mycket elektricitet som produceras, hur mycket koldioxid som ”sparas” och hur höga tornen är (ju högre dess bättre). Sällan nämns något om de många och allvarliga problem som envist häftar vid vindkraft, framför allt buller och förstörd boendemiljö.
HD/NST är inget undantag. I en nyhetsartikel den 26 maj 2015 rapporterades om invigningen av de vindkraftverk i Rågåkra som Flensmark skriver om. Inte ett ord nämndes i reportaget om det buller som sedan några veckor plågar närboenden till den grad att nattsömnen störs. Inte heller ville journalisten grumla glädjen över de nytillkomna bullerkällorna med att påminna om hur flera familjer i S. Ingelsträde sedan ett år fått sin boendemiljö fördärvad av vindkraft. Att vindkraften byggs ut på bekostnad av närboendes hälsa och välbefinnande erkänns inte, utom möjligen av Höganäs kommunalråd Peter Kovacs men han tycker å andra sidan att det är helt i sin ordning.
”Buller är en viktig fråga för människors hälsa. Trots detta är frågan lågt prioriterad i samhället, både i förhållande till problemets omfattning och vid jämförelse med andra miljöfrågor.” Så skriver Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen, Boverket och Naturvårdsverket i ett dokument 2011 för att visa ”viljeinriktning att gemensamt kommunicera och fungera som stöd för att stärka arbetet med att begränsa buller i samhället”.
Myndigheternas gemensamma skriverier har vad gäller vindkraftbuller inte gett några resultat alls. Naturvårdsverkets riktlinjer för vindkraftbuller tillåter fortfarande att 25-30% av närboenden blir svårt störda. Skärpta regler skulle hindra utbyggnaden, alltså tiger man. Ett skyddsavstånd till bostäder på 1000 meter hade omöjliggjort i stort sett all vindkraftutbyggnad i södra Sverige. Detta visste myndigheterna mycket väl när riktlinjerna utformades men man aktade sig noga för att berätta. 500 meter fick räcka.
Grävande journalistik är ett nytt inslag i HD/NST’s verksamhet och något som chefredaktör Lars Johansson får beröm för (enligt honom själv). Det är utmärkt, och vi unnar honom gärna den glädjen. Vi har också ett tips på fortsatt grävande: vindkraftbuller. Där finns ingredienser i överflöd som borde få varje sann grävare att rysa av förtjusning. Infrabuller är bara en av dem.