Bakgrund och Information

Bakgrund

Nätverket grundades hösten 2007 som en stark reaktion på den planerade industriella energianläggningen mitt i ett av Skånes tystaste områden.

Med mycket kort varsel blev det kallat till informationsmöte på Tornsborgs Tivoli tisdagen den 16 oktober kl.1800 angående planerna för en vindkraftspark i skogsområdet norr om Färingtofta, bestående av ett trettiotal stora vindkraftverk.

Projekteringsområdet har en utsträckning på runt 16 km, från Guvarp i västra delen över Oretorp, Attarp, Fjärhus, Ringhult och slutligen till Skuddarp i sydöst, där Klippans, Perstorps, Hässleholms och Höörs kommuner möts. Se karta .

Bakom dessa planer står Gustafsborgs Säteri och HS Kraft AB i Malmö. samt ett par andra markägare.

Även EON sneglar nu mot samma område. Dess planer kan man läsa om på extranet.eon.se Men enligt samtal med projektansvarig är detta bara ett förslag och de lovar att lyssna noga på boende i området. Man undrar: vill de bara lugna oss?

Guldrusch

I Kampholma hamnar vi på runt 17 möllor, runt Grössjön ytterligare några. Om bygglov ges, får man en veritabel vindkraftsindustri med närmare 90 enorma vindkraftverk mellan Västra Torup, Norra Rörum, Färingtofta och Perstorp.

Oavsett om antalet tillåtna vindkraftverk i slutändan hamnar på 40 eller 50 eller runt 88 som i nuläget, kommer de värden som gör detta kommunala gränsområde så betydande vad gäller rekreation och friluftsliv att försvinna i ett slag om bygglov ges.

Landskapet drabbas då av en 150 meter hög ”metallskog”, dekorerad med starkt vitt blinkande varningsljus och det ständiga susandet från rotorbladen.

Att man trots allt planerar en sådan enorm anläggning i en trakt som ännu inte drabbats av vare sig tung trafik eller industri, visar tydligt att det från projektörernas sida inte handlar om miljövärden, utan enbart om ekonomiska sådana.

Stillhet, en bristvara

Skånsk utomhustystnad är inget man snubblar över. På alltför många vackra platser hör man trafik eller någon fabrik i bakgrunden.

Stillhet kräver dock mer än att vissa gränsvärden för antalet decibel är uppfyllda. Ett områdes stillhet är ett komplext samspel av många faktorer, såväl auditiva som visuella.

När det gäller vindkraftverken talar deras storlek och nödvändiga antal i sig emot deras placering i ett sådant område. Deras höjd är runt halva Eiffeltornet, men till skillnad från detta rör de sig kontinuerligt, vilket gör att blicken mer eller mindre automatiskt dras till dem.

Även kvällstid drar de till sig blickarna pga. de starkt vitt lysande och blinkande varningsljusen. Vid solsken har vi reflexerna och skuggorna.

En radikal kvalitetsförsämring i naturupplevelsen är alltså en direkt konsekvens av en sådan anläggning

Natur och hälsa

Naturen har avgörande betydelse för människans hälsa, något som vi redan vet, men som man nu också kan belägga med vetenskaplig forskning.

Detta påpekar Erik Skärbäck , professor i översiktsplanering vid SLU iAlnarp som på världsplan har en ledande ställning när det gäller forskning i utemiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande.

Med miljöpsykologisk forskning visar Erik Skärbäck, att naturen tillfredställer behov av frihet, mystik, avskildhet, lugn och ro, grönska och alldeles särskilt ”naturens egna ljud” något som det finns allt mindre av i vårt moderna samhälle.

Den ekonomiska utvecklingen i en stad har visat sig öka med progressiv miljöpolitik. Den lockar till sig nya företag, anställda och boende som både utvecklar och efterfrågar en hälsosam miljö. Det har därför högsta prioritet att bevara detta tysta och lugna naturområde.

Platser där vi en stjärnklar natt verkligen får uppleva himlavalvets potential är en raritet. Att i undran och tystnad få en glimt av det universum vi bor i är en upplevelse som ger oss perspektiv på tillvaron och stärker oss inför vardagens utmaningar. Dessvärre är även ljusföroreningar en realitet. Vindkraftverken kommer inte att förbättra denna situation.

Dilemmat

Att huvudstupa kasta oss in i vindkraftsbranschen, som egentligen handlar om miljön, men där felplacerade anläggningar fullständigt havererar naturupplevelserna, är ingen globalt hållbar strategi, varken kort- eller långsiktigt.

Miljöproblemen är påtagliga och det är en självklarhet att vi måste agera. Dock kräver förnyelsebar energi i allmänhet mycket större arealer. Därför måste en strikt policy tillämpas av beslutsfattarna, en policy i vilken aspekter som god livskvalitet och de mer subtila miljövärdena, utgör en väsentlig beståndsdel.

Otyglade marknadskrafter måste fångas upp av en långsiktigt hållbar handlingsplan, av en struktur som kan hantera komplexiteten i ett modernt miljötänkande.

Nu är Sverige duktigt igen…

Exploatörerna ”lobbar” starkt för att förenkla tillståndsprocessen och drastiskt inskränka den tunga byråkrtin, en byråkrati som de flesta drabbas av vid åtminstone några tillfällen i livet, om än kanske i andra sammanhang. Men detta lovvärda initiativ är egentligen bara enmaskerad urholkning av miljöbalken. Om tillståndsprocessen förenklas är risken stor, att flertalet högvärdiga naturområden i Sverige snart är ett minne blott.

 

Modern klassifikation av områden

För att hantera de problem som kommer att uppstå i och med ett större utnyttjande av förnyelsebara energikällor är det viktigt att utveckla enformell områdesprofil som tydliggör ett områdes karaktär och denna karaktärs känslighet (eller okänslighet) för olika förändringar.

Den formella områdesprofilen bör belysa de mer subtila aspekterna, för vilka vi för talan. Mätningar, djupintervjuer och enkäter bör utgöra en metodisk enhet vid föreslagen profilering. På så sätt slipper man bryta mot miljöbalken, närmare bestämt 3 kap. 2 §, som lyder:

Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär.

Vi ifrågasätter starkt naturvårdsverkets tolkning av denna paragraf, nämligen att just dessa orörda områden är lämpliga att exploatera.

Källa: Svensk författningssamling på www.riksdagen.se

Om man påstår, att 88 st. 150 meter höga vindkraftverk inte påtagligt påverkar detta områdes karaktär, så är det svårt att se vad som då skulle göra det.

Målsättningen är ju inte enbart en ren framtid, utan även en vacker sådan.

I anslutning till strävan att även bevara landskapets estetiska värden vill vi flagga för begreppet förnyelsebara landskap.
Läs vad Ben Palmer från Skye, inre Hebriderna i Skottland skriver om detta på www.bbc.co.uk (engelska)

Lösningen

Placera vindkraftverk i redan exploaterade, bullerstörda och ljusförorenade områden, som exempelvis

►längs större vägar
►i anslutning till större industriområden
►runt återvinningsanläggningar

När det gäller områden där störningarna av på denna sida nämnda slag kan bli mycket mindre, eller helt försvinna, ska man inte glömma alternativet att placera vindkraftverken ute i havet.

I all korthet vill vi nämna, att vågkraftverk är ett mycket effektivt alternativ vad gäller de ovan påtalade värdena. Se Uppsala universitet om vågkraft. Även utvecklingen av solenergi går framåt.

En lösning man sällan talar om är att helt enkelt spara energi. Det finns otaliga möjligheter till detta både i hemmet och på arbetsplatserna.

En kombination av sparåtgärder, intelligent energihantering samt förnyelsebara energikällor som placeras korrekt ur alla synvinklar är den enda vägen till verkligt hållbar utveckling.

Ofta stöter man i diskussioner på argumentet Ni vill bara värna er egen ”bakgård”..

Så är det definitivt inte. Inte alla intressenter bor i detta område, utan besöker det just för att få uppleva lite vildmarkskänsla ur ett skånskt perspektiv. Att sedan de som bor där kämpar för sin omgivning är bara naturligt. Man väljer ju inte att bo ”därute” för att höra trafik, eller ha en industri omkring sig.

Liknelser

Följande får tjäna som exempel på vilken betydelse placeringen har.

Vi förutsätter en befintlig och fungerande återvinningsanläggning med en kapacitet snäppet under det som krävs.

Man kommer fram till att man helt enkelt måste öka anläggningens area med 2000 kvadratmeter.

För en redan befintlig anläggning märks knappt denna utökning. Men om man skulle anlägga en soptipp på 2000 kvadratmeter mitt uppe på Söderåsen kommer givetvis upplevelsen av den att vara helt annorlunda.

Jämför ovanstående med att placera 88 av de för närvarande största vindkraftverken i ett för skånska förhållanden så pass stilla och relativt orört område som finns mellan Perstorp, Höör, Klippan och Hässleholm.

Äganderätten och miljön

en klassisk fråga

Visst, ”de” äger marken och kan ansöka om vad de vill. Men, vem äger horisonten? Vem äger den snart utrotningshotade tystnaden?

Vi bor inte här för att ha en 150 meter hög metallskog omkring oss. Även Skåne behöver ett ”litet Norrland”.

Om det går illa och exploatörerna vinner så kommer fastighetspriserna med mycket stor sannolikhet att sjunka. Vem står för ersättning av denna förlust?

Att fastigheternas värden sjunker i och med etableringen av närmare 90 vindkraftverk i området är det få som tvivlar på. Detta visar sig tydligt i att ett par fastigheter, som tillhört vissa av markägarna under många år, plötsligt såldes ut. Detta berodde med stor sannolikhet på planerna att etablera en industriell energiverksamhet i mycket stor skala.

Varningstecken för andra områden.

Om fastigheter i ett visst område plötsligt börjar säljas ut, utan att ändrade familjeförhållanden eller dylikt ligger bakom, undersök då om vindkraftverk eller liknande planeras i området!

Kulturbygd med kulturvägar

Något man lätt kan glömma i sammanhanget är att även byggnadsfasen utgör en mycket stark påverkan på området.

Kulturvägarna kommer för alltid att gå förlorade. De ersätts av rätade, avhyvlade och breddade ”skogsmotorvägar”. De nuvarande vägarna kommer inte att återställas till sitt ursprungliga skick.

Med nyanlagda ”skogsmotorvägar” är sannolikheten stor, att även genomfartstrafiken i området ökar.

Ökad trafik kommer direkt att ruinera områdets karaktär, då trafiken i dag är mycket ringa. Med tanke på att vi befinner oss i Skåne, så är det ganska unikt att kunna vistas utomhus utan att höra trafiken i bakgrunden.

Bli medlem och stöd vår verksamhet

Att bli medlem kostar 100 kr per person eller 200 kr per familj. Betala till bankgiro 381-8044 och ange ditt eller familjemedlemmarnas namn. Skicka gärna din mailadress till någon i styrelsen så kan vi informera om planerade möten eller aktiviteter. Du hittar mailadresserna på kontaktsidan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *